Oro för nytt pendelkaos efter SJ:s besked
Om inte ens SJ vill ta risken att köra pendeltåg i Stockholm, vem ska då göra det?
– Man kanske har nått gränsen för hur mycket man kan spara med upphandlingar, säger regionrådet Anna Sehlin (V).
SJ:s besked i fredags att man inte lägger något bud på att köra pendeltågstrafiken i Stockholm väcker oro för ett nytt pendlarkaos.
– Sedan SJ tog över i våras har vi kunnat andas ut. Vi har börjat återuppbygga förtroendet både för trafiken och för arbetsgivaren. Nu är jag jätteorolig för att vi ska få ett nytt MTR med massuppsägningar, bristande underhåll och pendeltågsresenärer som får bära hela skiten, säger Melissa Svenhard, ordförande för Seko Lok Pendeln.
Risken för stor
Efter ett rekordstruligt pendeltågsår 2023, med tusentals inställda avgångar, lämnade MTR sitt uppdrag två år i förväg. SL tecknade ett tillfälligt nödavtal med SJ, som tog över trafiken i mars 2024. Enligt de flesta bedömare har det fungerat bra.
Men när SL nu ska handla upp ett nytt pendeltågsavtal från mars 2026 avstår SJ från att lämna anbud. Enligt SJ:s vd Monica Lingegård är den ekonomiska risken för stor.
– Vi vill jättegärna köra pendeltåg i Stockholm, men det måste vara rätt förutsättningar. Nu läggs samtliga risker och kostnader på oss och vi skulle kunna förlora väldigt mycket pengar, säger hon till Mitt i.
"Återgång till MTR-avtalet"
Under det nuvarande nödavtalet får SJ betalt krona för krona vad det kostar att driva trafiken och sköta underhållet, vilket höjt kostnaderna för SL med flera hundra miljoner under 2024.
Men med den nya upphandlingen återgår man till den avtalstyp som gällde för MTR, enligt Monica Lingegård.
Vänsterpartiets trafikpolitiska talesperson Anna Sehlin tycker att regionledningen borde tänka om.
– Jag trodde att vi var överens om att ha en annan inriktning, just med tanke på MTR-haveriet. Man borde ge det mer tid och skapa ett upplägg där man delar på riskerna och kostnaderna mer likvärdigt, säger hon.
Enligt SL skiljer sig den nya upphandlingen på flera sätt från den som MTR vann för tio år sedan.
– Vi har nu mer balanserade incitament som inte lägger en för hög ekonomisk risk på trafikutövaren, säger Claes Keisu, pressansvarig på SL.
"En varningsklocka"
Att en stor aktör som SJ ändå bedömer riskerna som för stora är en varningsklocka, menar Anna Sehlin (V).
– Vi inom politiken måste ta ansvar och sluta låtsas som att det är billigare när det i själva verket kostar mer. Kanske har vi nått en gräns där det inte går att spara mer pengar genom upphandling, om man ska kunna bedriva trafik på ett bra sätt, säger Anna Sehlin.
Enligt politikernas direktiv ska den nya upphandlingen bygga på "balanserade incitament där ekonomiska drivkrafter skapas utan att för hög ekonomisk risk läggs på trafikutövaren".
En lärdom från det tidigare MTR-avtalet är att nivåerna för viten och bonusar gjorde det svårt för trafikutövaren att få affären att gå ihop, enligt beslutsunderlaget.
Till skillnad från MTR-avtalet ska ersättning för lågfrekvent fordonsunderhåll ingå i grundersättningen.
Syftet med upphandlingen är att ge "en väl fungerande pendeltågstrafik som samtidigt är den bästa möjliga ekonomiska affären för Stockholms skattebetalare", enligt SL:s pressansvarige Claes Keisu.
Inom lokförarfacken finns en förhoppning att att Region Stockholm och SL kan komma ändra sig, ställda inför SJ:s hårda besked. Men Monica Lingegård avfärdar att hon med sitt nej försöker förhandla fram förändrade villkor.
– Nej, så funkar inte offentlig upphandling. Vi har meddelat vårt beslut att inte delta och det är inte ett led i någon förhandling, säger Monica Lingegård.